Lördag 30 och Söndag 31 juli

järn gänget

Vi har slagit ihop två dagar p.g.a. att mamma inte har fått igång datorn, det är tur att pappa och Christoffer har kommit och fixat uppkopplingen. På bilden ser ni jag, Marcus och Christoffer x 2, I miss you guys!

Jag fick höra att det varit riktigt Ekelunda kalas i går, "med mye mad å dryck". De sista gästerna gick hem klockan halv två på natten, och Mr White fick var ute hela tiden, han var så glad att han hoppade upp fyra gånger i Agnetas knä.

Jag har frossa och när jag får de så kommer febern som ett brev på posten, då får jag lite Alvedon så går febern ner igen. Sen får jag medicin (antibiotika) i förebyggande syfte och av den så mår jag illa och kräkts ibland. Men det inget att vara orolig förr, detta är en normal symtom vid min behandling. Jag vill bara informera er att jag inte behöver ta fler lavemang, och det tycker jag är så skönt, prutt prutt.

Kram Henrik


Thank god it's Friday!

Idag vaknade jag klockan 08:00 och var jätte pigg, det är inte så konstigt kanske, eftersom jag somnade klockan 16:00 i går och vaknade för tio minuter klockan 23:00, för att sedan somna om igen. Ibland behöver man sömn helt enkelt och i går var en sådan dag.

Idag har det mest varit en busig dag, jag, pappa och Nina har haft vattenkrig. Först så sprutade pappa ner Nina med två sprutor med vatten sen fick han igen av mig med samma medicin, två sprutor rätt i ansiktet. Jag har även suttit och målat en stund, det tycker jag är roligt. Vi har även chattat med Annie och Petter, Christoffer och Hanssons  en stund, det gick inte så bra med uppkoppling av våra kameror, det var förmodligen många som ville göra samma sak samtidigt.

Albert var lite glad idag för att mina trombocyter är på samma nivå som i går, det är ett positivt tecken på att det är något som händer i min kropp. Men som jag sa i går så får vi lugnt vänta på att pappas vita stamceller skall börja växa i mig, men vem har bråttom jag har legat här i NIO veckor nu, en vecka hit eller dit gör väl ingenting.

Idag kommer mamma och det skall bli jätteroligt för jag har saknat henne och imorgon fyller min fena till storebror Christoffer 11 år, ett stort GRATTIS önskar lillbrorsan.

Kram Henrik


Torsdag 28 juli

What a night 

 

Vilken natt, jag sov som en stock och vaknade inte förrän klockan 09:00. Det kanske inte är så konstigt för jag har ett lågt blodtryck, jag skall bli upp tankad på både blod och trombocyter senare idag. Annars har det varit en bra dag, förutom att jag blir fort trött.

 

Mamma och Christoffer har varit på besök idag, mamma hade köpt ett par presenter till mig, jiippi. Jag fick ett par paket med Pokémon kort och så fick jag ett spel som heter Pirater & Skatter, det stora sjörövarspelet. Det stod att det var från 7 år, men reglerna var så krångliga att inte ens pappa orkade läsa dem. Sen försökte jag, Christoffer, Nina och mamma spela, allt efter vi satte upp spelet så läste mamma reglerna och ni förstår nog vad som hände, efter att Nina tagit över tolkningen av reglerna så packade vi ihop spelet och började spela Fia med knuff istället. 

 

Albert var också inne en stund idag, jag vet inte varför men jag pratar inte med läkarna. Det är lite dumt för det är de som hjälper mig så att jag skall bli frisk, jag lovar att bättra mig. I alla fall var han glad att se mig så pigg och glad, det kan tyda på att något händer i min kropp, det är dock för tidigt att säga. Vi måste lugnt avvakta minst tre dagar till och så kanske vi inte skall ta ut segern i förskott för det kan hända mycket på vägen.

 

Grattis till vinsten MFF grabbar, nu är det bara att ladda om batterierna inför returmötet på onsdag. Mitt tips är att det blir 1-2 till er grabbar.

 

Kram Henrik

 




Onsdag 27 juli

När jag vaknade idag klockan 08:30, så mådde jag bra efter omständigheterna. Pappa skicka in mig i duschen och där satt jag tills jag kände att jag började bli skrynklig, sen gjorde pappa en rostad smörgås med prickig korv på och ett glas O'boy. Efter frukosten så blev jag trött och så jag sa till pappa "jag är trött", han tyckte att det var en god idé att jag skulle vilade och det gjorde jag för nästa gång som jag vaknade var klockan 14:30, oj oj oj vad tiden går fort när man sover.

Nu har pappa fixat en cam kamera till datorn, så nu kan ni som vill, få chansen till ett videosamtal med Henrik Superman. Min adress är givetvis; [email protected] . Både i går och idag har vi haft videosamtal med fenan, min bror Christoffer. Det är jätteroligt att chatta med bild och ljud, för då får man nästan känslan att vara hemma, Christoffer var snäll och hämtade många saker från mitt rum som jag fick se och sen hämtade han Mr White, guchi gushi vad söt han är. Jag har även chattat med Alexander (den store), han skulle gå och titta på MFF matchen, jag tror att MFF vinner med 3-1. Lycka till MFF grabbar!!!

Idag har Albert visat Yvonne hur man går in och söker på nätet i navelsträngsregistret, de var inne och surfade i över 90 minuter. Det roliga var att det ser positivt ut, nu skall Albert bara sätta sig i lugn och ro och gå igenom de som matchar mig bäst. Men givetvis hoppas vi att vi slipper gå igenom detta och att pappas celler får fäste i mig denna gång.

Nu sitter pappa och jag och lyssnar på sportradion och det var ingen munter lyssning precis, redan efter 1 minut och 10 sekunder gjorde Maccabi Haifa mål. Kom igen nu Malmö, får jag be om skärpning! Ni är värda att vinna så kämpa nu i 90 minuter, heja heja heja! Nu har jag precis ätit en rostad med kaviar, mmm det var gott.. Nu har jag lagt mig ner i sängen och fortsätter att lyssna på sportradion,

HEJA DI BLÅE - FORZA MALMÖ...

Kram Henrik

 


Måndag 26 juli med FILIDUTTER

Bloggen har varit nerlagd över helgen för uppgradering, därav har det inte kommit in något nytt inlägg från mig. Men nu skall jag försöka komma ihåg vad som har hänt den senaste tiden, nu är pappa här efter att mamma har varit här tre nätter. När pappa lämnade senast så började jag att må bättre och de sista dygnen med mamma har bara varit på topp. Jag och mamma brukar ha sovmorgon, och det är skönt att ligga och dra sig.

Jag har fått Adam & Eva på huvudet, jag har nog sett filmerna 20 gånger i helgen. Jag tycker de är riktigt bra och jag tycker Eva är söt. Nu tittar jag på simning, det är VM i Canada, och nu skall Josefin Lillhage simma 200 meter frisim och hon vann sitt försök, YES!

Jag äter rätt så bra nu, jag är sugen på det mesta, det och dock inte allt som jag får äta. Nu har jag hittat ett nytt favoritgodis, de heter FILIDUTTER, först salt...sedan söt...&sist sur, mmm de är jätte jättegoda. Nu har jag gett en gåta till pappa "vad är det som går och går och aldrig kommer till dörren", pappa svarade klockan men det rätta svaret denna gång var rulltrappan, hihihi. Nu fråga jag honom igen, det är samma gåta men denna gång svarade pappa rulltrappan och då sa jag att det var fel, det rätta svaret denna gång är klockan, hihihi och lite till hihihi.

Just nu fick jag lite ont i benen så jag tryckte på knappen och Helena min lilla favorit kom in, pappa sa till henne att jag ville ha en morfin klubba. Samtidigt tryckte jag av en spruta med vatten som nästan träffade henne, det var nog för långt avstånd, men nu har jag laddat sprutan igen så jag är redo när hon skall lämna klubban till mig. Denna gång fick hon det över sig, hihihi hahaha hohoho, det var rolig.

Kram till nästa inlägg Henrik


Lördag 23 Juli

Idag är det mamma som kommer och skall ligga över hos mig, jag frågade pappa när mamma skulle vara här. Pappa trodde att hon skulle komma på förmiddagen och visade mig på en klocka ungefär vilken ankomst tid som han trodde gällde. Vi gick in i duschen och plötsligt stod hon redan där och klockan var bara 9, jippi vad glad jag blev!

Mamma berättade att hon hade blivit stoppad av poliserna på vägen hit, de hade alkohol test, ni vet sådana som Kikki Danielsson ofta hamnar i. Idag mår jag mycket bättre! Jag har en jätte längtan till att få äta Sushi, tyvärr får jag inte äta detta på ett tag, vissa saker får man inte äta när man har blivit transplanterad. Jag tror att Jonas, som är min Sushi Kung, saknar mig. Jag brukar nämligen sitta vid baren och titta när han gör mina bitar. En vacker dag kan jag kanske göra mina egna bitar!

Ikväll skall vi se på stadskampen, en kompis till oss skall vara med Heja Stefan! Stefan har till uppgift att sätta färg på torpet, ni skall veta att han är även en baddare att sätta färg på tillvaron! Lycka Till Stefan.

Det känns som det tråkiga som hände med den förra transplantationen är borta och att vi som familj tittar framåt och hoppas att vi har bättre tur denna gång.

Många kramar Henrik och mamma

PS: Mamma är smått hysterisk hon har nämligen skrivet detta för tredje gången och är livrädd om det kommer att försvinna igen. när hon trycker på knappen!


Fredag 22 juli

 

 

Blues Monkey

Jag tyckte att denna bild skulle kunna återspegla lite av hur jag egentligen är när jag är på topp, ni vet att jag älskar fotboll och innebandy, men det är kanske inte alla som känner till att jag är en riktig showare och älskar att dansa och sjunga.

När jag vaknade idag så kände jag mig mycket bättre och till och med orkar jag prata lite med pappa. Nu ligger jag i sängen med mitt sköna duntäcke och tittar på TOY Story 2, den är jätterolig. Lite senare idag skall jag få träffa min kusin Jenny och hennes kille Erik, det skall bli jätteskoj.

Vår läkare Albert har varit inne och prata med pappa i en halvtimme, han berättade ingående om våra celler och hur de fungerar. Det är inte lätt som Albert säger, det har tagit honom 20 år att lära sig allt och ändå finns det många gåtor som är olösta. När det gäller benmärgsprovet så var det inget vid punktion (när man suger ut benmärg), när det gäller biopsi (när man borrar ut en bit av mitt ben), så tar det längre tid att analysera så det svaret får ni senare.

Vid min sista Haploid transplantation så har jag inte fått några cellgifter och det är faktiskt skönt, däremot så har man tillsatt både CD 34+ celler med CD3+ som är det samma som "krigar" celler, de som organiserar alla celler. Att det skall bli anslag, som är det samma som att de skall börja växa i min kropp, är det 99 % chans säger Albert. Sen får vi innerligt hoppas att det inte blir någon avstötning denna gång.

För säkerhetsskull så har man även skickat in en förfråga till navelsträngsregistret för att se om det finns någon som matchar mig, detta är det mest optimala om det inte skulle gå med pappas celler. Förra gången så fanns det ingen som matchade, men som Albert säger, det finns 10 gånger fler barn i registret än när de checkade förra gången. Sen så finns det inte en, utan två givare i USA och dem håller man också på att kontakta för att se om de är tillgängliga om det skulle behövas. 

Kram Henrik


Torsdag 21 juli

Scary cat 

Jag vaknade klockan 07:30 efter en förhållandevis god natt och kände mig ungefär som katten förmodligen gör, jag kräktes och jag var så matt att jag inte orkade lyfta huvudet. Pappa hjälpte mig och torkade rent så gått det gick, efter en timme och många kräkningar senare så hjälpte pappa mig in så jag kunde duscha och syrrorna fick bädda rent.

 

Klockan 09:00 kom Albert in med pappas nerfrysta celler, nu var dags igen för Haploid transplantation. Varför jag har mått dåligt skylls på det Kanin serum som jag fick igår, det är mycket starkare än de Mus serum som jag fick första gången. Kanin och även Mus serum har till uppgift att hålla tillbaka mitt eget immunförsvar, detta gjorde inte Mus serumet så bra, men nu hoppas vi på att den dos Kanin serum som jag har fått skall hålla tillbaka mitt immunförsvar så att pappas celler får lugn och ro att etablera sig i min kropp.

 

Nu har Maria och Carina satt in en ny sond, så att jag slipper tänka och oroa mig för att jag måste äta och ta min medicin. Det är alltid lite obehagligt när de stoppar ner slangen i näsan, men det är skönt när det är över. Vi har ännu inte fått något svar på benmärgsprovet, men givetvis hoppas vi på ett positivt svar.

 

Kram Henrik  

 




Onsdag 20 juli

efter isolering

 

Idag är det konstaterat att det rör sig om avstötning, d.v.s. att min egen kropp stöter bort pappas celler. Detta är något som jag ABSOLUT inte vill, men vad skall man göra jag kan inte vända ut och in på mig själv, även om det är precis det jag vill.

 

Mina värden, eller rättar sagt vilka värden för alla celler är borta, är nu i botten igen. Jag har bytt rum och blivit isolerad igen, nu får vi se hur länge jag behöver vara isolerad denna gång. Idag har Albert gjort en biopsi i benmärgen på mig, det har man gjort för att kunna analysera om jag är fri från Neuroblastom celler, så inte de också har kommit tillbaka.

 

Jag har även fått en XRT-spinal spruta i ryggen igen, det är ett långtidsverkande medel mot Neuroblastom och klockan 15:15 så satte man igång ett dropp med Kanin serum. Jag fick i stort sätt alla symtomer och biverkningar som finns, frossa, kräkningar, ont i kroppen, lågt blodtryck och trött. Just nu så ligger jag och sover, mamma har åkt hem och pappa är här.

 

I morgon kommer man att göra ännu ett försök med pappas stamceller, de fick ut så mycket utav pappas CD-34 celler, så det finns ytterligare två påsar som är nerfrysta. Chansen att det skall lyckas denna gång är inte större än den första, men vi måste hoppas och kämpa för att det skall fungera.

 

Om det inte lyckas denna gång, så har vi vunnit tid för det lär vi behöva. För det finns nämligen en kvinna i USA, som man har konstaterat har den sammansättningen av benmärg och celler som jag har, nu hoppas jag innerligt att de hittar henne. Om inte sjukhuset hittar henne får jag väl skicka ut världens alla detektiver.

 

Kram från, en fortfarande hoppfull, Henrik med familj

Tisdag 19 Juli

Först och främst vill jag tacka alla som skriver så fina saker till mig, det ger mig och min familj stöd och hopp i den svåra situationen. Det finns ett ordspråk som lyder "Hoppet är det sista som överger en", men just nu känns det "jä..igt" jobbigt, ursäkta uttrycket men jag fann inget bättre ord för vår situation.

Albert, som är överläkare och väldigt duktig, kom in till oss och berättade för mamma att det pågår förmodligen en avstötnings process av pappas celler i min kropp. Varför detta händer just mig kan ingen ge ett svar på. Idag skall jag få resten av pappas stamceller, typ CD 34, så får vi avvakta och se om det sker någon förbättring. 

Om inte det fungerar skall man kontakta en givare till mig som finns någonstans i världen. Vilken krokig och svår väg man måste gå.

Hälsningar från mig och mamma

Ps: För er information så har vi legat på sjukhuset i 2 månader nu!


Måndag 18 juli

Mamma grät mycket i morse när hon fick reda på mina värden, de har än en gång gått neråt som vi inte vill. Det är inte rättvist, varför måste jag råka ut för detta, jag tycker att jag fått tillräckligt med skit redan. Men jag är inte den som ger mig, jag skall besegra de onda. 

Den 13:e var mina värden på topp sedan har det i stort sätt bara gått neråt, mina Leukocyter var 1,5 den 13:e och sedan följande dagar, 0,87- 0,53- 0,32-0,47(Neupogen spruta dagen innan)-0,30 och mina Neutrofila 0,63-0,34-0,16-0,28 (Neupogen spruta dagen innan)-0,23.

Nu har vi fått kalla in pappa för att först ta blodprov som skall analyseras på blodcentralen, sedan kommer man att ta ut friskt blod från pappa och ge till mig. Man är ute efter en viss cell som heter T-cell som är cellernas "krigare", jag tror att det är det som behövs. Jag och familjen är väldigt oroliga, det måste lyckas för detta är så jobbigt.

Håll tummarna för det behöver jag!

Kram Henrik, mamma, pappa och Christoffer 


Söndag 17 juli

jag i MFF dress

Min kropp och stamcellerna svarade på Neupogen sprutan som jag fick igår, idag är mina Neutrofila 0,28 (i går 0,16) och Leukocyter 0,47 (i går 0,32). Det är ingen stor höjning men man får vara glad för det lilla. Nu hoppas jag och min familj att detta skall vara början till den stora vändningen, så att mina nya celler börjar växa ordentligt. De som kallas Retikulocyter har också höjts de är numera 42, gränsvärdet ligger mellan 30-110 och mina Trombocyter ligger på 33, det är en höjning med 50 %, tjo flöjt!

Jag har längtat efter min mamma så mycket att pappa är nog trött på mitt tjat, varannan minut har jag frågat pappa när hon kommer och om hon skall ligga över hos mig. Nu har hon i alla fall kommit, jiipppii vad jag är glad.

Idag spelar MFF match mot Halmstad, Christoffer och pappa skall gå och se dem. Jag gissar att det blir 3-0 till Malmö, för nu har de haft lite vila och på träningen i Ystad så det riktigt bra ut. Lycka till mina grabbar!

Idag åkte Linn och hennes mamma och pappa ner till Möllegården över dagen, det blir säkert skönt att komma ifrån sjukhusmiljön för några timmar. Nu skall jag och mamma mysa och busa, vi ses mina vänner.

Kramisar Henrik


Dagens citat...

Katt skratt 

"HUR ÄR DET ATT VARA DU PAPPA?"

Vad jag menar med det förstår Ni nog, eftersom jag har pappas celler och jag mår inte så bra,  är det så pappa känner sig.

Kram Henrik


Jag började dagen med lite salt godis.

Jag vaknade idag lördagen den 16:e juli och var sugen på lite godis, denna gång var det saltgodis som gällde. Efter det fick jag medicin som jag tog i tablettform, jag kommer även att få den flytande medicinen i tablettform och det är bra för jag hatar den flytande.

Jag duschade länge för jag tyckte de var skönt, men det var nog inte så bra att stå så länge i varmt vatten. När pappa hade torkat mig och vi skulle borsta tänderna så svimmande jag. Nu ligger jag i min säng helt utslagen.

Ingrid var inne och tittade på mig och berättade att mina värden fortsätter att sjunka, de Neotrofila är nu nere på 0.16 och Leukocyter på 0,32. Trombocyter har också gått ner till 0,22, vad är det som händer? Jag skall få en Neupogen spruta som har till uppgift att locka ut mina vita blod-kroppar från benmärgen till blodbanan, jag hoppas verkligen att det kommer några.

Eftersom både jag och pappa inte mår så bra, fast på olika sätt, så blir det inget mer idag.

Kram Henrik 


Mina vita fortsätter...

att sjunka och det är inte alls roligt, det hade varit mycket bättre om det hade gått på andra hållet. Nu säger Jacek att man inte enbart skall titta på Leukocyter och Neutrofila, utan även något som heter Retikulocyter som är det samma som att pappas celler lever, men att det kan gå upp och ner när det gäller de andra vita blodkropparna.

Jag vaknade klockan 05:15 och kände att det tryckte på, så marsch in på toaletten och gissa om jag tömde mina tarmar, jajamen! Efter det mådde jag mycket bättre och det blev en dusch och tandborstning innan frukost. Jag har haft god aptit idag så det blev fiskgratäng till lunch och Taco till middag, där emellan lite godis.

När Helena skulle spruta in min medicin i sondslangen så var det något som fastnade och det gick inte spola den. Så det var bara att ta ut slangen, så nu har jag ingen sondslang och det är ganska skönt även om jag kan sakna den när jag skall ta flytande medicin, för det är det värsta jag vet.

I morgon hoppas vi att mina celler antingen har stabiliserats eller stigit några pinnhål så att vi slipper ännu en period med isolering. Om vi hjälps åt så kommer det säkert att gå.

God Natt och Sov Gott önskar Henrik


Torsdag 14 juli

Hej på er alla glada vänner och dem som jag inte känner. Jag lever fortfarande med magsmärtor som inte verkar att ge med sig. Jag har i stort sätt fått allt man kan få, för att hjälpa mig och min mage att komma igång. Jag fick ett lavemang klockan 16:00 och det var meningen att jag skulle försöka knipa i minst 5 minuter. 5 minuter, jag har fortfarande inte varit på toaletten och nu är det över SEX timmar sedan!? Ursäkta mig, men nu är det på tiden att det släpper.

Min aptit har det inte varit fel på, när pappa kom så ville jag ha fiskgratäng, mmm det var gott, sen gjorde pappa och jag mat, det blev marinerad lammfilé med potatisgratäng, smasken värre och innan vi gick in i rummet så ville jag ha en rostad smörgås med kaviar, salt och gott. Men behöver jag gå på toaletten, gissa tre gånger. Svaret är nej och åter nej, så i morgon är det dags för lavemang nummer två om inte magen skulle få för sig att tömma sig i natt.

Mina värden har dessvärre nästan halverats och det är inte alls roligt, både mamma och pappa blev givetvis nervösa och rädda. Vad är nu detta, jag det vet man inte, men man har satt in medicinen igen, som man satte ut i går för säkerhetsskull. Det värsta som kan ha hänt är att min kropp stöter bort pappas celler och det hoppas jag innerligt inte att det är. Det andra är att pappas mogna celler dör bort och att de nya inte hinner med. I vilket fall som helst så kommer vi inte få svaret på detta mysterium förrän om en vecka. 

I morgon åker Jecek med familj på en välbehövlig semester till Italien och vår kära vän Albert är tillbaka. Nu är det Albert som tar över rodret medan Jacek är borta. Välkommen tillbaks till BUS vår kära vän Albert!

Kramisar Henrik

 


Marcus och jag

Marcus och jag

Tja, tjenare Marcus

Här är en bild på mig och en av mina bästisar, Marcus. Du frågade hur mitt rum på sjukhuset ser ut, jo det är faktiskt fint. Jag har en elektriskt inställbar säng, sen finns där en bäddsoffa som mamma eller pappas sover i, ett bord och två stolar och skön fåtölj. Eftersom jag har varit isolerad så hade jag en såkallad sluss innan man kom in till mitt rum. På alla rum så finns det TV och video, om man vill spela TV-spel så finns det också.

Jag har fått sondmat rätt så länge, det är flytande mat som man får genom en slang som går in i näsan och ner i magen. Annars kan jag äta och dricka nästan vad jag vill, d.v.s. när jag blir sugen.

Jag vet inte när jag kommer hem, men är jag bara pigg och är hemma, så slår jag dig en signal så du kan komma hem till mig och leka. Under tiden får du gärna skriva i min blogg.

Kram på dig, jag saknar dig också.

Henrik



 


Onsdag 13 Juli

Kära vänner nu var det dags för min dagliga rapportering till Er! Dagen igår tog nog lite på mig för att jag har sovit väldigt mycket, men vad gör det när man har sett en MFF match. Mina vita blodkroppar var på 1.5  en liten pinne ner jämfört med gårdagen men det gör inget, imorgon tror jag att det har repat sig ingen, Deppa inte nu mina vänner jag kommer igen!

Även om jag har sovit mycket har jag hunnit med lite bus på avdelningen, jag bjöd nämligen på karameller men inte vilka som helst! Jag började med Helena hon tog en karamell och tyckte att den var så himla god tills hennes ansiktuttryck ändrades med ett skrik "Vad är detta för något äckligt" Hi Hi det var en karamell som smakade peppar köpt på Buttericks.

Jag passade på att bjuda Ingrid som är läkare på avdelningen. Hon blev så glad, tusen tack Henrik nu måste jag rusa, jag skall till ett möte tack än engång. Hi HI jag har nog aldrig sett någon komma ut från ett möte så snabbt som hon gjorde. Alla vi som stod i receptionen på avdelningen skrattade gott.

Förlåt Tjejer att ni fick stå ut med detta, men så är det att känna Henke Penke Superman. Tack för alla trevliga mail, fortsätt skriva till mig. Vad glad jag blev att du skrev till mig Marcus, vi har ju busat och haft så kul på förskolan.

Många kramar till Er fån Henke Penke Superman och mamma!


Tisdag 12 Juli

Hejsan alla mina vänner! Ni kanske undrar var jag har tagit vägen, mamma fick inte rätsida på de tekniska detaljerna och Heja Billy som brukar hjälpa henne har åkt hem. Linn deras dotter fick åka hem igår hon har genomgått samma behandling som jag. Grattis Linn och Lycka Till där hemma! 

Vet ni vad? Jag har fått slippa isoleringen, vilken lycka jag känner mig fri. Mina värden är följande Vita blodkroppar 1.6 och mina Neutrofila 0,97. Det är kanske lite svårt för er att förstå innebörden i värdena som sådana, men det finns ett gränsvärde på de neutrofila på 0.50 för att komma ut från isoleringen. 

Jag fick höra av mamma, att Christoffer och pappa hade tagit sina cyklar och cyklat ner till Ljunghusen för att bada. Det var verkligen tufft gjort av Christoffer det är nämligen 30 km att cykla enkel tur, snacka om att få ont i "häcken".

Vår dag idag blev väldigt trevlig vi fick nämligen permis från sjukhuset och åkte ner till Ystad för att titta på mitt favorit lag, MFF som spelade mot YSTAD. Våra vänner, ni vet han som jag kallar för Stålis, var där med sin familj. Vi tittade på matchen och hejade på vårt älskade lag, denna tränings match vann MFF galant och vi hoppas att matchen på söndag mot Halmstad går lika bra. Det var Nina på avdelningen som tippsade mig om denna händelse Tack kära Nina. När jag kom till avdelningen kännde jag mig glad men helt slut

Många kramar till er alla från Henrik och Mamma


Till slut ...

fick vi reda på mina värden. Dessvärre så hade de Neutrofila gått ner till 0,41, vilket innebär att jag fortfarande är isolerad. Det är ganska normalt att det går lite ner och sen upp igen Övriga värden ser bra ut så det är bara att bita i det sura äpplet och gilla läget. Mina Leukocyter har stigit från 1,1 till 1,2, det går inte fort men huvudsaken är att de är på rätt väg.

Jag sover mest och det är ganska bra för då går tiden som fortast, för övrigt så mår jag hyfsat bra, men lite ont i magen har jag ännu. Idag kommer mamma och Christoffer och hälsar på, det skall bli roligt för jag längtar efter dem. Mamma skall lösa av pappa som har varit här i tre dygn nu. Nu hoppas jag på att "Det kommer ordnar sig, det gör det alltid" som Timbuktu sjunger.

Hoppas att ni har det skönt i det fantastiska sommarvädret.

Kram Henrik och pappa


Batman

Batman

Nu har det gått 6 timmar sedan de tog proverna, här får vi nog ta hjälp av min polare Batman om vi skall få provsvaren innan solen går ner. Skynda dig nu, du kan börja leta på labb, lycka till!

Kramisar Henrik


Pausbild 2...

Jag, Chrisse och pappa

Jag har aldrig varit med om att det skall ta så lång tid att få fram svaren, Sofia har ringt upp till labbet 2 gånger. De skyller på att de har mycket att göra, pyttsan så pass. För att Ni inte skall tröttna infogar jag en ny pausbild, denna bild med Christoffer, jag och pappa. Bilden kommer även den från vår underbara semester på Mallorca i fjol.

Kram med ram, Henrik


Pausbild...

Mamma Christoffer och jag

I Avvaktan på provsvaren får ni en pausbild från Mallorca, mamma, Christoffer och jag.

Spänningen stiger, kommer de släppa isoleringen idag?

Kramisar Henrik


Söndag 10 juli

Tack för alla varma hälsningar på min blogg, snart är det 5 000 personer som har varit inne och tittat. Jag har lagt in 36 inlägg med detta och dessa har kommenterats 254 gånger, Fortsätt gärna att kommentera med korta eller långa meddelande.

På bilden ser du mig och Christoffer när vi var på Mallorca i fjol, detta är sann syskonkärlek.  

syskonkärlek

Pappa fick gå ut och fråga efter mina värden, de hade glömt att komma in med dem. Så kan man väl inte göra, jag är alldeles för nyfiken för att vänta på dem och för den delen även alla som följer mig på bloggen.

Jacek kom in och hälsade på även om det är hans lediga dag, du är underbar vilket engagemang 1 000 tack. Han tycker att allt flyter på som det skall, även mitt magont kommer att gå över man får ha tålamod bara. Mina Leukocyter har gått från gårdagens 0,84 till 1,1, och för första gången efter behandlingen har man mätt de Neutrofila, de var 0,51, vilket innebär att jag kommer att få gå ut med pappa lite senare i eftermiddag. Det skall bli jätteskönt och om de Neutrofila ligger över 0.5 i morgon, så kommer jag att få slippa isoleringen. 

Mitt HB ligger på topp YES, CRP har gått ner JIIIPPII, mina Trombocyter ligger lågt men stabilt och Jacek sa att nu kommer "pappas" trombisar växa i antalet så det knakar. Det är allt för nu, jag får se om jag kommer tillbaks med en rapport lite senare.

Har det så bra där ute i sommar värmen

Kram Henrik och pappa



 


Godnatt !

grodan

dröm sött, dröm om mig Henrik


Lördag 9 juli

O'boy vilken dag det var igår, det kunde inte ha varit mycket bättre. Mina vita blodkroppar kom igång som en liten raket och jag mådde allmänt bra, så bra att jag spelade lite basket-. och fotboll på rummet. Och alla fina presenter och hälsningar som jag fick, gjorde dagen fulländad. På eftermiddagen så gjorde kroppen sig påmind att jag fortfarande är ganska så svag efter alla veckor i sängen, så då vilade jag.

Jag har fortfarande ont i magen, de tror att det är för att jag får morfin som kan göra att man blir hård i magen, samt att jag har varit sängliggande en längre tid och det är inte bra för magen. Så i gårkväll fick jag ett olje lavemang, usch, bläää och krokodiltårar, det är en väldigt obehaglig känsla. Lavemanget fick verka under natten, så när jag vaknade imorse så behövde jag gå på toaletten. Vad jag gjorde där förstår ni säkert, efter det så duschade jag och borstade mina tänder.

När jag skulle ta på mig nya kläder så skrämde jag pappa, syrrorna och Tomas ordentligt, det visade sig att när jag hade gjort det stora så hade mitt blodtryck sjunkit så att jag svimmade. Nu har jag bara legat i sängen och tagit igen mig, jag får se i eftermiddag om det kan bli lite basket och fotboll.

Sen till det smått otroliga, mina vita blodkroppar (leukocyter) var igår 0.22 och idag har de nästan fyrdubblats till 0,84. Snacka om att pappas Superman celler trivs bra i min kropp, alla andra värden ser också bra ut. Nu fortsätter vi hålla tummarna för allting skall gå bra, det är nämligen en lång väg att vandra innan vi kan jubla och allting känns stabilt.

Kramisar 0,84:an Henrik  


Fredag 8 Juli

Vilken härlig dag, tralalala tralalala lalala! Ni vet redan att mina vita blodkroppar börjar stiga, för det har pappa redan talat om. Vilken lycka, det ger en god indikation och en förhoppning att de kommer att stiga successivt under de närmaste dagarna. Det firade jag med mamma genom att spela basket på rummet.

Anna som är en nära vän till oss, ringde och sa att hon och hennes dotter Erika skulle komma förbi och lämna över en riktig fin present för att fira min fantastiska dag. Jag låg och funderade länge och undrade vad det kunde vara, när de kom låg jag och sov, Erika ville så gärna lämna över presenterna, så hon lade dem i sängen och petade försiktigt på mig. Äntligen fick hon liv i mig och vi hjälptes åt att öppna.

Det första paketet var en Sverige tröja med Zlatans autograf, vilken lycka!  Vad kan det vara i paket två, ivrigt packade jag upp det och i min hand håller jag en jättefin matchtröja från Juventus med namnet Ibrahimovic och inte nog med det, den är signerad av världens bästa fotbolls-spelare  Zlatan, med en hälsning som lyder såhär "till världens bästa Superman Henrik"! Tusen tusen tack Zlatan! 

Jag låg länge i min säng och begrundade dessa mästerverk till tröjor och undrade hur i hela friden Zlatan visste att jag var sjuk. Jag kunde inte låta bli att fråga mamma som berättade att på Annas arbete finns en väldigt snäll dam som heter Ewon, som är väninna med Zlatans mamma. Anna lämnade över ett brev till Ewon som gav det till Zlatans mamma, som i sin tur lämnade det till Zlatan, världens bästa fotbollsspelare.

Nu vill jag skriva några personliga rader till dig Zlatan, jag har förstått att du har varit inne och läst lite på min blogg och jag känner mig verkligen stolt! Du har skänkt mig och min familj stor glädje, för även de fick en personlig hälsning. Jag önskar dig och dina nära och kära all lycka och välgång i framtiden. Om Aftonbladet skriver dumma saker om dig, så ring mig så skall jag skälla på dem. Många kramar till Dig och din familj.

1 000 tack Anna, du är helt underbar. Hade inte varit för åldersskillnaden och du hade varit gift, hade jag friat till dig. Kramisar till dig och din familj också. 

HENRIK, mamma som är duktig på att prata och städa, pappa som är duktig på att spela fotboll och innebandy med mig och min storebror Christoffer som är en fena på att simma. Vilken härlig dag, tralalala tralalala lalala... 

PS: Om du träffar några snygga tjejer kan du väl höra av dig! DS


Jag utbringar Min skål!

Vilken härlig dag tralalala tralalala lalala... Jacek stack in sitt huvud i dörren idag med ett brett leende. Varför denna glädje, jo mina vänner mina vita blodkroppar har stigit till 0,22. Jag, mamma, pappa och Christoffer har fåt glädjefnatt, det fungerar. Pappas celler har börjat växa i min kropp. Det är nästan för bra för att vara sant, men det är sant. Tjoho Yiiippii Vilken härlig dag tralalala tralalala lalala...  Jag höjer glaset och utbringar en skål för alla, för jag är så glad.

min skål

Jag och resten av familjen är lite omtumlade för tillfället så vi får återkomma med mer besked när lyckoruset har lagt sig. Yes Yes Yes!

Kramisar och åter Kramisar till alla från världens lyckligaste Henrik med familj


Annie och jag

TJABA DABA DO

Här är jag och min kompis Annie, bilden togs när vi firade nyår hos "Stålis" med familj. När klockan slog 24:00 och vi skålade i "champagne", sköt pappa upp raketer. Det var bara ett problem när vi sköt upp raketerna, ingen så något p.g.a. dimma. Men vad gör det när man är bland vänner, vi hade jätteroligt ändå. Tack för att Ni finns.

Annie och jag

Kramisar Henrik


Torsdag 7 Juli

Min dag har varit mycket bättre, min snälla läkare tyckte att så som han hade sett mig idag var ett positivt tecken. Mina vita blodkroppar har inte kommit igång än, men vi tror med all sannolikhet att om några dagar kommer detta att ske. Marianne min absolut favorit från lekterapin var här och hjälpte mig att montera en baskettkorg. Tanken är att jag skall spela lite basket och träna lite fysiskt eftersom jag har varit sängliggandes i nästan 5 veckor.

Pappa och Christoffer har varit här, Christoffer fick möjlighet att prova på att få massage av Gertrud. Mamma gick ut en liten sväng för att få lite luft under tiden pappa och Christoffer var här. I vanlig ordning fick man efterlysa henne och fråga var i hela friden hon hade tagit vägen. Jag vet att hon älskar att gå i affärer,  hon hade säkert fullt upp under de två timmarna hon var borta att springa runt i varje butik som finns i Lund.

Vi såg faktiskt ingen shopping påse  när hon kom tillbaka, om vi känner henne rätt har hon säkert gömt den.  När pappa och Christoffer åkte hem idag grät jag, jag kände mig så ledsen och hade hemlängtan till mina saker och till kaninen Mr White. Vi hörs imorgon igen njut av sommarvärmen och de fina kvällarna.

 Kramar Henrik och mamma.


Det är inte sant...

Torsdag 7 juli, väckte mamma för att det kändes konstigt. Otroligt men sant, men håret har av någon konstig anledning ändrat form och växt ännu mer. men det värsta är nog att jag har smittat storebror, Hippi jag som trodde det var ute, gud va coolt. Linn du skall få lite av min medicin, vad det nu är.  

Peruk

Kramili Kramili Kram Henrik


Onsdag 6 Juli

Min natt har varit ganska stökig, jag har kräkt och haft det ganska tufft. Ont i magen det har jag också, vi har varit iväg och röntgat min mage samt mina lungor och allting såg bra ut. Varför mitt CRP är så högt vet ingen, men vi får hoppas att det ger med sig. Pappa har byggt en kaninbur till Mr White storlek King Size. Mr White verkar trivas som en kung ute i trädgården. Idag skall Håkan "Stålis", farfar Lasse och Irene grilla med pappa och Christoffer.

Min längtan att få komma ut är nog ganska stor, men jag säger ingenting till mamma jag är mest tyst. Jag vet att hon upplever det som jobbigt, jag orkar inte prata med någon varken läkare systrar eller någon annan. Heja Billy har  fixat pizza till oss på avdelningen. Vi kallar honom för heja Billy för att han gör så mycket fina saker för oss inneliggande barn. Han är vår ordförande i barncanserföreningen.

Min mamma vill också hjälpa till inom föreningen, men vi får vänta med det för vi har det rätt så körigt just nu. Jag undrar vad hon skulle kunna göra för att stödja föreningen, jag vet att hon gillar att sälja saker och att stå på loppis tycker hon är jätte kul. Många kramar från mig och mamma,  om en förhoppning om en bra morgondag. Jag älskar mamma!

En stor kram till Er alla, Henrik

 

 

 


Hjälp mitt hår har börjat växa!

Mitt hår

Nu undrar jag vad syrrorna har blandat i min medicin?

Tja Tjenara Hej Henrik


ZLATAN IBRAHIMOVIC

Zlatan 

Vilken överraskning, 1 000 tack söta Anna. Snacka om att jag blev glad, jag fick ett formulär som Zlatan har fyllt i med vad han gillar och inte gillar plus hans namnteckning. Jiiiipppi, vilken grej. Jag skall be pappa att rama in den så att den inte blir förstörd.

Tack även kusin Jenny, jag blev jätteglad för fotbollstidningen, jag skall plocka ut de bästa bilderna och be pappa rama in dem också, jag hade redan ett rosa band, men jag skall ge ett till Christoffer och ett till pappa. Det sista bandet behåller jag nog själv,

Idag fick jag mycket post, pappa har läst alla brev och vykort. Jag blir jätteglad av alla hälsningar jag får från vykort, brev och inlägg på min blogg.

Stora kramar till Er alla, Henrik




Tisdag 5 juli

Jag tyckte det var bra kämpat av er MFF grabbar, även om det inte blev vinst så fick vi en pinne. Det var synd att Louay Chanko blev utvisad, men det blir så ibland. Nu hoppas jag att både 08:orna och IFK Göteborg tappar poäng mot Sundsvall respektive Gävle. Ha en riktigt skön semester och ladda batterierna inför nästa match mot Halmstad den 17 juli och den skall jag försöka se på Malmö Stadion med min familj.

TABELLSVOF+/-P
1. Djurgårdens IF FF1282226 - 1426
2. Malmö FF1372415 - 1223
3. Helsingborgs IF1372421 - 1923
4. Kalmar FF1364312 - 822
5. IF Elfsborg1363420 - 1821
6. IFK Göteborg1255215 - 920
7. BK Häcken1361621 - 1619
8. Halmstads BK1353518 - 1718
9. Hammarby1353516 - 1518
10. Örgryte IS1342716 - 2114
11. Gefle IF1241710 - 1613
12. Landskrona BoIS1334614 - 2513
13. Assyriska Fören.1331910 - 1610
14. GIF Sundsvall1231813 - 2110

Idag har jag ingen höjdardag, jag har kräkts och jag har ont i min mage. Det finns dock en positiv sak, nämligen att jag inte har ont i mina ben och behöver därmed inte trycka på smärtpumpen. Mitt CRP har tyvärr stigit igen, det ligger på 279 idag, men Jacek är inte orolig för att jag har ingen feber eller frossa. Det är tydligen en medicin som jag får som kan ge förhöjt CRP. Vi få bara avvakta och se hur det blir, det skall gå ner när pappas celler börja röra på sig, men väntan är jobbig för tiden går så sakta. Eventuellt på torsdag eller fredag skall man kunna se resultatet av pappas stamceller, för då stiger mina värden och då mår jag mycket bättre och jag kommer att slippa isoleringen som är ganska jobbig för det är mycket varmt på rummet och vi får inte öppna fönstren.
Idag kommer mamma och Christoffer och hälsar på, mamma skall lösa av pappa. 

Kram Henrik


HBK-MFF

Idag gäller det! Ska HBK komma undan deras största förlust mot MFF den 3 juni 1943 12-0. Ja ni läste rätt 12-0 och då skall ni veta att laget är mycket bättre idag, Jag och pappa önskar våra MFF grabbar lycka till, vi firar med saft efter storvinsten.

Till Anders Andersson och Jesper Bech ett speciellt lycka till i HIMMELSBLÅTT! 

Åååh MFF.
Vi älskar Malmö FF
Vi sjunger,
Vi krigar,
Vi älskar vårt lag
Ett skott,
Ett mål,
För Malmö

Melodi: Cielito lindo (mexikansk folkvisa)

1 000 tack familjen Hammarström för DVDn Självmål & Fotbollstabbar, jag skall se den med pappa kväll den är säkert jätterolig. Vill även tacka Er Anna och Erika, vilken fin teckning du har gjort till mig Erika och vilka häftiga spion pennor, de skall vi ha roligt med.

Många kramar från MFF fan No 1, Henrik Superman


Måndag 4 juli

Idag är det exakt en vecka sedan jag fick pappas stamceller och allt verkar vara bra även om mina vita inte har blivit fler. Jacek säger att det kan ta upp till 10 dagar innan man ser någon aktivitet, så förhoppningsvis någon gång i slutet av veckan skall det börja röra på sig precis som för Linn.

Idag var det ingen bra dag, jag vaknade klockan 06:00 och kräktes, då var det lika bra att göra morgon rutinen med att duscha, skölja munnen, borsta tänderna, väga mig och ta prover. Efter det har jag kräkts  två gånger till så nu är jag jättetrött och sover för det mesta.

Pappas dag började inte så bra heller, han hämtade kaffe och två rostade smörgåsar och när skulle gå igenom slussen till rummet så satte han ner brickan på ett skåp men oturligt så ramlade brickan och pappa fick allt kaffe på sig. Det var bara att torka upp och byta kläder igen, men det är ett I-lands problem och sådana skall man bara nonchalera.

Kram Henrik 


Söndag 3 juli

Vad händer idag, inget speciellt. Jag hade en god natts sömn utan några avbrott, det var jätteskönt för det är längesedan som jag fick sova en hel natt. Väl uppe som var det duschen som gällde samt mun och tandvård. Jag ville inte ha någon frukost, var helt enkelt inte sugen. Jag får sondmat hela dygnet, det blir 1 liter om dagen plus det jag äter så jag svälter inte om ni undrade. Lola kom in med provsvaren från i morse, fortfarande "nada" vita men mitt CRP har gått ner från 297 till 235, så vi får hoppas att det bara var en dum basselusk som hade kommit in i fel kropp.

Pappa berättade att Christoffer, pappa, Gustaf, Lovisa och Fredrik var ute och fiskade när pappa var i Åhus, Christoffer fick en Torsk på ca: 1 kg, pappa fick tre men den första var bara en babytorsk så den åkte i östersjön igen, den andra slet sig när den var uppe vid relingen, men den tredje den kom upp den. Hur stor den var skall vi nog inte säga för ni tror ändå inte på oss, hihihi. Fredrik fick två fiskar en Ulk och en Torsk. När jag kommer ut skall jag också fiska, då skall ni få se på stora fiskar.  

Tittar med ett halvt öga på Eurosport, volleyboll IGEN. Jag vill se fotboll, FOTBOLL, hallå!

Vi hörs om ni Törs Kram Henrik

P.S. Pappa satte in en bild på mig i gårkväll D.S.


Lördag kväll 2 juli

 

HEJ ALLA SOM JAG KÄNNER OCH DEM SOM JAG INTE KÄNNER!

Henrik

KRAMISAR HENRIK alias SUPERMAN


Lördag 2 juli

Idag vaknade jag klockan 05:00, det börjar bli en vana. Jag vet inte vad det är som händer med mig jag brukar kunna sova väldigt länge, mitt rekord är till 15:30 men då hade jag i och för sig varit uppe till klockan 02:00 på natten. Det kan ju vara pappas celler för han är morgonpigg.

Jag frågade mamma om hon kunde sätta på TV, men det var inga program så tidigt så det fick bli Pokémon på film istället. Jag har fått en infektion igen så att mitt CRP har stigit kraftigt, det ligger på 297. Jag hoppas att det bara är en "vanlig" bakterie som försvinner med antibiotika.

Aptiten är det sådär med, det blir så när man mår lite dåligt. Jag har fått ner en pepparkaka, det är allt. Jaja ett par påsar smågodis också då. Nu har pappa kommit och mamma har åkt hem, hon tog pappas bil för hennes är nog lite sjuk den också. Det är något fel på bilens larm, det gå inte och stänga av. Mamma lämnade nycklarna till Lola som i sin tur lämna dem till pappa, Lola hälsade från mamma "här är nycklarna och du kan göra vad f-n du vill med dem", slut citat. Hon var nog arg, men som det mesta här i livet så går det nog över. 

Linn mår mycket bättre idag och hennes (läs Billys) vita blodkroppar har kommit med raketfart, det tycker vi är jättebra ett stort Grattis och Kram Linn.Nu tittar jag på Eurosport det är Volleyboll för damer mellan Brasilien-Tyskland. Jag tror att Brasilien vinner och sen hoppas jag att det kommer lite fotboll.

Många kramar från Henrik


Fredag 1 juli

Jaha, då hade vi en ny dag och en ny månad och ett konstaterande att jag vaknade med feber 38,5. Läkarna säger att det är inget konstigt att man får det eftersom jag inte har något immunförsvar jag har legat mest man blir ju så trött. Under tiden mamma skriver till er sorterar jag Haribo små godis påsar som pappa kom in med här på eftermiddagen. Jag lägger dem i en back och begär på när jag blir sugen. Systrarna får lov att ta men det är jag som styr upp det, de får nämligen bara ta de mini påsar som inte jag gillar. Just nu räknar jag mina mini påsar och är uppe i följande gula mini påsar har jag 36 st,gröna 27,röda 20, blå 11 dessa brukar jag dela ut eftersom de inte är mina favoriter. Pappa och Christoffer har varit i Åhus några, dagar det känns givetvis lite synd att inte få vara med eftersom jag tycker väldigt mycket om att vara där, det är vänner till oss som har en jätte fin stuga som vi brukar vara med. Nu har vi satt på filmen Eva och Adam jag gillar den, mamma tror väl säkert att jag tittar på den föratt Eva i filmen är så söt. Jag och mamma önskar er en fortsatt trevlig fredagskväll kramar HENRIK

hits